14

Mina ben ser ut som om jag lider av böldpest tack vare alla myggbett.
Igår trodde jag att jag bröt tån.
Mina armar består av blåmärken, skrapsår och mina händer har bytt skinn tre gånger och har övergått till en mer faluröd färg.
Det är knappast ovanligt att jobba 24timmars pass.
Vi lever under principen "ät medan du kan, du vet aldrig när du får mat igen".
Jag gråter blod när jag får bensinräkningen, som för övrigt har stigit rejält.

Och jag har konstant träningsvärk.

Men jag skulle aldrig byta bort det! Istället för att räkna ner till ledigheten så tänker jag "oh nej... det är bara 4 veckors jobb kvar!", utan att vara ironisk.

Helt plötsligt förstår jag vad man menar när man säger att man "älskar sitt jobb". Aldrig trodde väl jag att jag var en friluftslivsmänniska.... tänk att man fortfarande kan förvåna sig själv!

13

Kroppen är gjord för att arbeta. När den inte får röra på sig blir den rastlös och trött på samma gång. Det är en känsla som rycker och sliter i kroppen samtidigt som du bara vet att du inte alls kommer att orka något. 

I två dagar har denna kroppen varit ledig och nu börjar den göra sig påmind att den är gjord för att arbeta. Dessutom gör den sig påmind att den är van ett visst sällskap av manligare typ. Är det inte konstigt så säg att man kan leva utan detta sällskap i flera månader när man väl har avvant sig. Men sen, sen när man börjar att få det mer regelbundet. ja, då är det kört. Då säger helt plötsligt kroppen "elo"... 

Så nu spenderar jag kvällen med att se meningslöst våld när det är som bäst. 

Borde kanske sova, lång dag i morgon. igen. Men hur kul är det på en skala ett till tio?

12

Det tar en evighet att bygga upp ett förtroende och en sekund att rasera det.

Jag litade på dig. Tillslut, efter alla gånger upp och ner och hit och dit. Jag tyckte ändå att jag faktiskt hade tålamod med dig, du fick ta det i din takt. Jag trodde på dig, på riktigt.

Så gör du såhär. Sågar mig vid fotlederna. Låter mig bli ett ofrivilligt skådespel, ett åtlöje för andra att titta på och skratta åt. Du bevisade för mig att jag hade rätt från början, man ska inte lita på folk.

Och så ber du om förlåtelse, du är ynklig.
Och jag är svag.

Så jag tänker helt enkelt inte svara dig förän jag vet att jag är tillräckligt stark för att säga nej, på riktigt.