kaffekriget

Jag vet inte om ni vet hur det är att vara ny på jobbet. Sen beror det också, givetvis på hur man är som person. Men jag kan säga att jag, som ny på jobbet, är relativt avvaktande. Det ska man nog inte vara, man ska vara framåt. Men hur är man det när man inte har en susning om hur saker och ting fungerar?

Nej. Jag försöker att göra mitt jobb, att alltid vara positiv men även komma med egna tankar och idéer. Jag ska snart blomma ut (lovar) och komma skrattades till jobbet och sjunga i köket.

Nu däremot försöker jag klara allt själv och för tillfället för jag ett litet krig mot perkulatorn i vårt kök. Man skulle kunna tro att en perkulator inte ens är en värdig motståndare mot en tänkande varelse och hur det här framstället mig intelligentmässigt ska vi nog inte gå vidare på. Låt mig istället beskriva situationen för er: Köket är vitt, tämligen nygjort vilket gör att det inte finns speciellt många fläckar eller skavanker på det. Pekulatorn är av den typen som har en platta där man stället perkulatorn, den är alltså "sladdlös". Det som gör denna lite speciell är att den har en plupp av trä längst upp. Annars brukar den vara av glas eller metall. De senare två skruvar man på, träpluppen är täljd (egenhändigt av någon anställd, inte jag) och dittryckt.

Här om dagen var jag ensam på kontoret och givetvis kokade jag kaffe. Vitt kök, en plupp som inte sitter som den ska.. Ni kan nog räkna ut vad som hände.

När jag kom in i köket efter att den bubblat och fräst klart var köket inte direkt vitt längre. Det var svartprickigt. Av kaffe. På grund av att den lilla träpluppen (som inte går att skruva) hade av trycket i kokaren, likt en kork i en flaska med för högt tryckt skjutits ut och skapat ett hål för kaffet att smita ut genom. En mekanisk mini-vulkan med kaffe som lava. Det var kaffe överallt! En stooor sjö på golvet, det var prickar på väggen, på skåpen och ta mig tusan om det inte var kaffe i taket. 

Hurra

En kökssanering senare hade jag tejpat fast fanskapet på locket. Problemet är bara att tejp inte direkt är världens mest hållbara när det kommer till metall, trä och värme. Så numer, varje gång jag kokar kaffe, står jag argt och tittar på perkulatorn tills den på riktigt kommit igång och det verkar hålla. Jag har föreslagit att en ny metallplupp bör införskaffas men då ingenting hänt vill jag heller inte tjata.

Ett härligt I-landsproblem som jag tänkte att ni kunde få skratta åt, så här på måndagseftermiddagen. 

over and out / K